Kina ställer sig utanför innovationsutvecklingen? Möjliga långsiktiga följder av Kinas censurpolitik

Som vanligt hittar man kloka och tänkvärda synpunkter hos James Fallows på The Atlantic.
Denna gång är det en av hans läsare som – apropå de aktuella turerna kring Google China och den kinesiska internetcensuren - kommit med några reflektioner kring följderna av försök att tidigare i mänsklighetens historia begränsa människors tillgång till fri information.

Argumentet går som följer: efter det att tryckpressen uppfanns genomgick Europa en informationsrevolution. Litterära verk och tekniska landvinningar kunde nu spridas till en större publik och komma fler till godo. I de katolska länderna fanns en stark, religiöst motiverad, censur som begränsade hantverkares och köpmäns tillgång till information om innovationer och om ny teknik. I de protestantiska länderna fanns inte samma censur, vilket ledde till att Nordvästeuropa snart hade sprungit ifrån Medelhavsländerna när det gällde innovation och tekniska framsteg. Detta ledde till ett ekonomiskt och tekniskt försprång som bara förstärktes under den industriella revolutionen, och vars spår kan märkas ännu idag.

Jag vet inte om detta är en etablerad förklaringsmodell för Europas ekonomisk-tekniska utvecklingshistoria, men bara en snabb titt på hur Europa utvecklats efter medeltiden ger ju visst stöd för resonemanget. Och sambandet verkar ju vettigt.

Huruvida det kan ha samma följder för Kina är förstås för tidigt att säga, men det öppnar upp ett intressant perspektiv. Att ”skapa innovation” står högt uppe på de kinesiska ledarnas önskelista, men någon insikt om sambandet mellan innovation och fri information verkar man inte ha nått ännu.

The Atlantic – James Fallows: About the stakes for China in the Google showdown