Ett år sedan jordbävningen i Sichuan

Idag högtidlighåller Kina ettårsdagen av jordbävningen i Wenchuan i Sichuanprovinsen. Jordbävningen, som nådde 8,0 på Richterskalan krävde nästan 70 000 människoliv, skadade över 300 000 och gjorde närmare fem miljoner människor hemlösa.

Många kunniga bedömare ger de kinesiska myndigheternas respons godkänt. Många av de drabbade bodde i avlägsna områden som blev ännu mer avlägsna när vägarna förstördes av jordbävningen. Därför dröjde det innan räddningsarbetare kunde nå alla, men de resurser som sattes in var mycket omfattande. Kinas regering valde att inte lägga locket på, utan att redovisa sina insatser öppet för inhemsk och utländsk media. Man tog också emot hjälpinsatser från utlandet. Detta menade många var ett mognadstecken från den kinesiska regimen, vars reflexbeteende i samband med katastrofer historiskt sett varit at mörklägga.

Det är vad som inträffade t.ex. efter jordbävningen i Tangshan 1976, som fortfarande är en händelse som det i Kina inte talas särskilt mycket om. Efter jordbävningen i Sichuan var det en del representanter för det officiella Kina som kallade jordbävningen för den värsta i Kinas historia, trots att jordbävningen i Tangshan krävde minst tre gånger så många liv (om den officiella siffran på 240 000 döda stämmer, somliga uppskattar siffran till 700 000) och beräknas vara en av historiens värsta.

Den kritik som kom fram efter jordbävningen förra året riktades huvudsakligen mot det faktum att medan myndighets- och partibyggnader klarade sig relativt oskadda rasade skolor samman som korthus. Befolkningens ilska riktades på ett förhållandevis öppet sätt mot korruptionen i byggsektorn, som möjliggjort för byggherrar att fuska med material och kvalitet i t.ex. skolbyggen. Tyvärr har inte mycket åstadkommits på den fronten, verkar det som (se Asia Times-artikeln nedan).

Jordbävningen ägde rum under en känslig period för Kina; mitt under upptakten till OS. Kinas relationer med omvärlden präglades av efterdyningarna till oroligheterna i Tibet, och de demonstrationer som följde i OS-facklans spår. Denna naturkatastrof blev en slags sten på bördan, och trots att den inte gärna kunde skyllas på utländska krafter som konspirerar mot Kina så blev den ytterligare bränsle för en aggressiv nationalism.

Men jordbävningen i Sichuan blev också en enande kraft av godo för Kina. Sällan tidigare har sådana demonstrationer av solidaritet med olycksdrabbade medmänniskor setts i Kina, ett samhälle som ofta anklagas för att präglas av likgiltighet inför de som inte ingår i ens närmaste krets. Tusentals volontärer åkte till Sichuan för att hjälpa till, människor över hela Kina donerade pengar, filtar och kläder till offren.

Läs mer:

China Dailys specialsajt om jordbävningen

Asia Times Online: Sichuan crawls back to life