Apropå Xinjiang

Jag vill tipsa om tre aktuella artiklar på Asia Times Online, som ger lite mer djup och nya perspektiv på de oroligheter som pågår/har pågått de senaste dagarna i Xinjiang.

I "Beware the Tiananmen reflex" varnar Francesco Sisci för att vi i väst reflexmässigt ska döma ut den kinesiska regimens agerande med de tragiska händelserna på Himmelska fridens torg 1989 som schablon. Bara för att folk dödas i våldsamma upplopp betyder det inte att allt är regimens fel, menar han. Men huvuddelen av hans artikel handlar egentligen om nationalismen och etniska motsättningar i Kina, inte minst denna intressanta passus om dess ursprung:

The great Han nationalism was the stock idea of the Chiang Kai-shek's Kuomintang, and Mao Zedong corrected it by introducing Soviet-style "protections" for other nationalities living in China. But in the former Soviet Union, the issue was that there had been an oppressive Russian nationalism that needed curbing. In China, there had been no Han nationalism to speak of. Mao's nationalities instituted for the first time minute divisions among the ethnic groups living in China, which de facto promoted national and ethnic sentiments that previously were more blurred.

Wu Zhong beskriver i "No question, Hu's in charge of Xinjiang" intressanta svagheter i hur krishanteringen på högsta nivå i Kina är organiserad. Den politbyråmedlem som är ansvarig när presidenten lämnat landet har ingen auktoritet över armén. Först när president Hu avbröt sin resa i Italien och återtog befälet över armén kunde den sättas in i Xinjiang.

"Ghost of Marx haunts China's riots" av Jian Junbo (forskare vid Fudan-universitetets Institute of International Studies) anlägger ett ideologiskt perspektiv på oroligheterna, och menar att Kinas utveckling har sprungit ifrån marxismens idéer om etniska grupper förenade av klassintressen. Regimens tungfotade policy av att med ena handen ge minoriteter positiv särbehandling, och med andra handen hårt förtrycka deras försök att påverka sina villkor har lett till en ohållbar situation.

In China, political equality based on class equality has collapsed. For the past 60 years, this idea of class equality was a basis on which all common people, including minorities, could maintain an identity as one member of the Chinese political community. Now, the economic and political marginalization of ethnic minorities is destroying the foundation of some ethnic groups' Chinese identity. At the same time, this marginalization is deeply misunderstood by many of the majority Han ethnic group. The shared identity of the Chinese - as socialist labor - is gradually falling to pieces. The resulting riots in Urumqi may be just the start of something much, much bigger.

Den sista meningen känns tämligen olycksbådande.