Det verkar som att hela världen bloggar. Bara här i Kina finns det mer än 100 miljoner bloggar, en svindlande siffra. Nyligen hade jag anledning att fördjupa mig i detta fenomen, och insåg att den globala ”bloggosfären” sedan länge passerat den punkt då man kan hoppas på någon form av överblick. Det finns bloggar om allt, ja till och med bloggar om bloggar.
Och nu finns det en till som hoppas på att kunna addera något slags mervärde till massan. Tanken på att börja blogga har funnits ända sedan jag flyttade till Kina för ett och halvt år sedan. Och kanske hade det händelserika året 2008 varit lämpligt för att börja blogga. Det året präglades av en rad stora och dramatiska skeenden i Kina, som dessutom stod i rampljuset på ett alldeles särskilt sätt. Snöoväder, oroligheter i Tibet, kravaller runt OS-facklan, jordbävning i Sichuan, medaljregn under OS och melamin i mjölken. Som jag förstått det på folk i Sverige har Kina-febern som rådde före OS ersatts av en viss Kina-trötthet.
Men bättre sent än aldrig, hoppas jag. Och 2009 blir nog ett intressant år det med. Det är tjugo år sedan händelserna på det stora torget i Beijing. Folkrepubliken fyller 60 år. Lågkonjunkturen rullar in över Kina.
Tanken med den här bloggen är att försöka ge ett perspektiv från svensk horisont på det som händer i Kina i allmänhet, och i Shanghai i synnerhet.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Hej kusinen, klart världen behöver en blogg med kvalitet, med eftertanke och där bloggaren kan hantera det skrivna ordet. Kör så det ryker, ska följa din blogg med intresse. Det finns för många många bloggar som består av "nu har jag stigit upp och äter en kaviarmacka, där även kaviarmackan finns dokumenterad i bild med taskig kameramobilkvalitet. Vore kul höras på skype någon gång och höra hur ni har det
SvaraRaderaHälsningar kusin micke
ps, potatismos heter väl mashed poatoes, kanske inte hade gjort den kinesiske taxikillen klokare, men ändå:)
ds